Jobba hemma eller på kontoret – det här har pandemin lärt oss

Hur ser det egentligen ut när regionchefen arbetar från trädgården, industridesignern från garderoben och arkitekten från barnrummet? Det frågade sig fotografen Daniel Nilsson som dokumenterat några människors lösningar för hemmakontoret under coronapandemin.

En av dem var Lisa Torpel, landskapsarkitekt, Sweco, som under den varmare årstiden inredde sitt hemmakontor i trädgården.

– Mitt skrivbord består av ett solskydd tillverkat av några vinlådor och en filt så att jag ska kunna se min skärm, berättar Lisa.

Hon nämner också fördelen med att slippa lägga tid på resor till och från jobbet:

– Man kan lägga in en tvätt ibland. Och dra upp en maskros.

"Hur har din tid av hemarbete fungerat? Har du suttit i köket, sovrummet, sommarstugan?"

Bilden av Lisa är en av flera av Daniel Nilssons bilder, som kan sägas vara ett avtryck av en speciell tid, då en pandemi vänt upp och ner på vår vardag och påverkat vår livsstil. Hur har din tid av hemarbete fungerat? Har du suttit i köket, sovrummet, sommarstugan? Haft sällskap av sambon, ettåringen eller tonåringen?

Baksidorna med hemarbete

Petra Lindfors är professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi, vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet och har forskat om hur vår hälsa påverkas av hemarbete. Hon har bland annat tittat på ansträngningen att mötas online jämfört med verkligheten.

– Förutom att driva agendan, ge ordet, dela filer, följa kommentarer i chatten och så vidare, krävs det en stor känslighet att läsa av andra.

"Nu har vi via kameramöten släppt in våra kolleger i vår hemmiljö."

Att vi via kameramöten har släppt in våra kolleger i vår hemmiljö, är en annan sak som Petra lyfter.

– Alla är inte lika bekväma med det.

Det talas allmänt också om en särskild trötthet som uppstår vid oavbrutna skärmmöten, och uttrycket ”zoom-fatigue”, har blommat upp.

Petra Lindfors ser även en övergripande svårighet som rör själva kulturen i ett företag eller en organisation.

– Gemensamma mål, värderingar, hur saker brukar göras och annat som inte direkt går att ta på, kan vara riktigt svårt att uppfatta på distans, inte minst för den som är nyanställd.

Magin händer när arbetsgruppen är samlad

Katarina Gospic är hjärnforskare, läkare och entreprenör inom digital teknologi. Hon har skrivit en rad böcker och släppte 2021 sin nya bok "Digital tsunami: Revolutionen som kan rasera eller rädda världen."

Trots, eller på grund av, sitt huvudområde inom den digitala teknologins möjligheter, betonar hon hur viktigt det är att vi inte glömmer vår mentala hälsa under den pandemi som isolerat oss.

– Tekniken ger oss möjligheter, men vi är fortfarande människor med behov av närhet. Vi behöver en balans och en upprätthållning av det sociala, utan att utesluta att vi är försiktiga.

Det talas också om vikten av att ses i verkligheten för kreativitet och innovation. Silla Levin, vd för reklambyrån Forsman & Bodenfors, beskriver i tidningen Resumé: ”Som kreativ byrå har vi alltid vetat att det arbete vi gör blir bättre när vi finns i samma rum. Det gäller inte minst just de kreativa processerna, där mycket av magin händer när arbetsgruppen är samlad.”

När samhället och arbetsplatsen tillåter att vi går tillbaka till kontoret – hur gör vi då framåt? Sanna Winnansson är hr-konsult på Wise Consulting och skickar med några tankar:

– Hur vill vi göra framåt? Ge förändringen mening och våga landa i nya möjligheter för verksamheten. Vad har vi längtat efter? Vilka styrkor har vi? Fortsätt bygga kultur utifrån kollegors egna berättelser. Vad är viktigt för dem? Väg även in vad vi inte har saknat.