Ledarskap och organisation: "Välmående medarbetare ger vinst"

Ledarskap och organisation – det är ämnen som Annelie Johansson kan. Hon har varit med på många listor över framgångsrika kvinnor i näringslivets topp. Men för några år sedan valde hon att hoppa av för att starta eget.

–Jag hade lyckats, men jag var olycklig.

Hon berättar att hon började blicka inåt. Hon började gräva och märkte att brist på lycka inte bara drabbade individen, utan slog mot lönsamheten i många företag.

I dag driver Annelie Johansson företaget Happy Economy, grundat tillsammans med forskaren och psykologen Samuel West, som bland annat startat Museum of failure.

Happy Economy hjälper företag att förverkliga det som Lasse Lychnell forskar kring: hur vi – företagens humankapital – genom att vara sanna mot oss själva blir effektivare på jobbet. Eller ”happynomics”, som det heter när exempelvis Harvard Business Review skriver om fenomenet.

Forskare Lasse Lychnell har studerat chefer. Annelie Johansson och ”happy economy” skiljer inte på medarbetare och chefer.

– Det är samma principer, oavsett nivå i organisationen, säger Annelie Johansson.

Om vi inte har några utmaningar gör vi ett problem av något som inte är det, och vi förstorar små problem till stora.

Annelie citerar Jana Söderberg, föreläsare inom neuroledarskap.

– ’Det är svårt att leda sig själv och andra som lever i välstånd. Vi har det väldigt bra’, säger hon. Jag tror att det ligger något i det hon säger. Hjärnan är byggd för att leta efter hot. Om vi inte har några utmaningar gör vi ett problem av något som inte är det, och vi förstorar små problem till stora. Men hjärnan har även ett trygghetssystem. Jag tror att vi mår bättre om vi lägger mindre tid på att eliminera hot och mer på att boosta trygghetssystemet.

Ledarskap och organisation: Så skapas trygghet

Trygghetssystemet utsöndrar bland annat må bra-hormonen oxytocin som får oss att känna oss lugna, och motverkar känslor av hot och stress. Det aktiveras exempelvis när vi upplever medkänsla och fysisk beröring. Hur boostar jag det på jobbet?

– Jag har tre knep: var närvarande, nyfiken och reflektera. Vi är så drillade i att få saker gjorda att vi har glömt bort enkla mänskliga relationer. Var nyfiken och ställ frågor, så skapar du engagemang. Och ge dig själv tid att reflektera.

Ledarskap för unga medarbetare: Seniora ledare för balans

I debatten låter det ofta som om generation Y har högre krav på lycka på jobbet än tidigare generationer. Stämmer det?

–Jag tycker inte att vi ska överdriva skillnaderna. När jag tittar på listan över vad unga vill uppnå, hittar jag bara saker som äldre på arbetsmarknaden också vill ha. Men det finns skillnader vi måste vara uppmärksamma på.

Företag anställer unga medarbetare som är fulla av drivkraft. Men de är mer stressade och mår sämre än tidigare generationer.

Studier visar att unga har svårare än tidigare generationer att få privat- och arbetsliv att gå ihop. Det ställer till det på många arbetsplatser. Företag anställer unga medarbetare som är fulla av drivkraft. Men de är mer stressade och mår sämre än tidigare generationer.

– De vill vara ansvarstagande, men saknar erfarenhet och referensramar, så de överarbetar. Och de tar det hårt när något går fel. De behöver seniora rådgivare som hjälper dem att skapa balans i arbetet, och i livet.

Samband mellan lyckligare medarbetare och företagets vinst

Världens längsta lyckostudie visar att relationer verkar ge längre och lyckligare liv. Hur ser sambandet med begreppet ”happynomics” ut?

– De vetenskapliga bevisen för en koppling mellan lycka och produktivitet är slående.

Produktivitetsökningen ligger mellan 12 och 36 procent. Man arbetar med en räknesnurra som visar på hur mycket vinsten ökar med lyckligare medarbetare, en metod byggd på etablerade forskningsresultat.

– Men vi behöver utveckla nya nyckeltal för att mäta lycka, och de behöver inkluderas i företags årsredovisningar. Om vi på allvar tror att lyckliga medarbetare skapar mer affärsnytta genom högre frisknärvaro, lägre personalomsättning, ökad kreativitet och bättre kundrelationer, då är lyckonyckeltal relevant information för aktieägare och investerare.

Satsa på en företagskultur med närvaro i nuet

Hur stora förändringar måste företag investera i, för att växla till en ”happy economy”?

– Många företag har fungerande strukturer, men brister i de mänskliga relationerna. Mitt råd är att fokusera på ”NNR” – närvaro, nyfikenhet och reflektion, och se till att blanda medarbetare i olika åldrar på arbetsplatserna.

För att nå dit menar Annelie Johansson att personer på HR-avdelningarna behöver bli bättre på att räkna.

– Många på HR vet vad som behöver göras. Men de är ovana vid att räkna på lönsamhet, så när de får tid med företagets vd för att presentera vad de vill göra åt låg produktivitetsökning, stress, hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera börjar de tala om att bygga ”en företagskultur där man är närvarande i nuet”.

Medan vd:n förväntar sig siffror.

– Jag vet att det går att räkna på affärsnyttan av lyckliga medarbetare. Om HR-ansvariga överlag börjar jobba mer i excel kan de lätt visa kopplingen mellan lycka och affärsnyttan – vinsten på sista raden. Först då tror jag att företag på riktigt kommer att se värdet i sitt humankapital.

Illustration: Peter Grundy