Har pandemin påverkat hur vi kommer att vilja bo och arbeta framöver? Kommer vår arbetsplats, stadsmiljö och stadsplanering att förändras av pandemin? Kommer städerna att överleva? Det är stora frågor som Alexander Ståhle följer i diskussioner med forskare och kollegor i branschen. Så här summerar han:
"Livet i städerna förändrades radikalt under pandemin. Olika grader av nedstängning ledde till att fler arbetade hemma. Dessutom minskade resandet till våra arbetsplatser drastiskt.
Betyder det vi sett under pandemin därmed att vi alla har ett minskat behov av närhet? Nej, snarare har vårt behov av närhet blivit ännu tydligare. Vi har bara tvingats ersätta närheten med digitaliseringen, som nu fått en extra skjuts.
Hösten 2020 startade jag en digital dialogplattform för stadsplanering, Placetoplan. Syftet var att skapa ett slags Instagram för stadsplanerare att använda i planprocesser. Intresset för plattformen har exploderat då kommuner inte längre kan genomföra samrådsmöten med allmänheten, berättar han vidare.
Därmed inte sagt att fysiska möten inte är viktiga. Pandemin har bara ökat trycket på utvecklingen av digitala plattformar.
En blandning – bostäder och arbetsplatser
Vad är det då som händer i vår stadsmiljö? Då många arbetar hemma har stadsdelar som har hög boendetäthet fått en större dagbefolkning. När fler är hemma, blir det fler som vistas på lokala gator och i parker. Kaféer och restauranger i boendetäta områden får ett större kundunderlag. Kontorstäta stadskärnor drabbas hårdare. Däremot har stadsdelar som har blandningar av bostad och arbetsplats får ett mer stabilt ekonomiskt liv.
Närhet innebär trygghet och ett biloberoende
Den amerikanska stadsforskaren Richard Florida tror att vi kommer att se viss rörelse av stadsbor som flyttar ut till den stadsnära landsbygden och till små tätorter. Däremot kommer det inte att ske i en sådan omfattning att städerna krymper.
Tätare stadsdelar där man kan nå service, vård och jobb inom gång- och cykelavstånd kommer att öka i efterfrågan. Närhet innebär en trygghet och ett biloberoende.
Richard Florida menar att tätare stadsdelar där man kan nå service, vård och jobb inom gång- och cykelavstånd kommer att öka i efterfrågan. Detta på grund av att närhet innebär en trygghet och ett biloberoende.
Ta cykeln till din arbetsplats
Redan före pandemin var cykeln ett växande transportsätt. Under pandemin har cykeln också fått en renässans. I Paris, Milano och Berlin har man tagit bort körfält för bilar och målat flera kilometer av cykelbanor.
Förhoppningsvis kan ombyggnationen av våra gator och utbyggnaden av städernas cykelnät nu accelereras. Stockholm och Oslo kan komma att bli cykelstäder. Även Köpenhamn och Amsterdam hamnar i paritet om rätt satsningar görs nu. I Oakland i USA har flera kilometer av gatunätet stängts av för biltrafik och gett mer utrymme till gångtrafiken. New York arbetar med över 160 kilometer bilfria gator, så kallade ”open streets”.
Om detta permanentas efter pandemin kan vi tänkas få en mycket mer gångvänlig, rymlig och tät stad.
Grönområden uppskattas av hemarbetare
Eftersom många arbetar hemma och behöver rekreation utomhus har bostadsnära grönområden blivit mer använda under pandemin. Förhoppningsvis betyder detta att parker och grönområden ges större betydelse, och att kraven att inom stadsplaneringen säkerställa att kvantiteter av grönyta kommer tillbaka.
Städer har återhämtat sig och utvecklats till att vara ännu starkare. Efter pandemin kan det mycket väl bli en pendel tillbaka till stadskärnorna och en urban kulturell blomstring.
Tillbaka till städerna för gemenskap
Städerna har genom århundraden klarat många kriser- epidemier, depressioner och krig. Städer har också återhämtat sig och utvecklats till att vara ännu starkare. Efter pandemin kan det mycket väl bli en stark pendel tillbaka till stadskärnorna och en urban kulturell blomstring. Det visar historien. Det hände efter spanska sjukan på 1920-talet, efter andra världskriget på 1950-talet och efter oljekrisen på 1980-talet. En grön våg följs ofta av en urban våg.
Vissa trodde att människor under 2000-talet skulle flytta från städerna i och med internet och digitaliseringens utveckling. Effekten blev tvärtom ökad urbanisering. Varför? Jo, vi inser att vi är beroende av varandras närhet."
Det här är Alexander Ståhle
Stadsforskare, stadsplanerare och föreläsare inom stadsutveckling, fastigheter och trafik. Doktor i stadsbyggnad på KTH, vd för arkitektkontoret Spacescape och grundare av Placetoplan.
Populära artiklar
