HÅLLBARHET

Bra ledarskap, vad kan det betyda för klimatmålen?

Contact image Anna Gardberg Anna Gardberg
Jan Eliasson ser den motgång som pandemin inneburit som en anledning att lägga på en extra växel för att mobilisera alla till att klimatmålet. Det här kan du som företagsledare göra.

Bra ledarskap, vad kan det innebära för att bidra till att nå klimatmålen? Jan Eliasson, före detta diplomat och politiker ser stora möjligheter, trots de svårigheter som pandemin inneburit för arbetet med de globala målen.

 

– Covid-19 har lett till en väldigt stor motgång. Samtidigt får vi ta motgången som en anledning att lägga på en extra växel för att mobilisera alla aktörer till att nå målen. Det är inte bara rätt sak att göra för framtiden, för våra barn och barnbarn, utan det är faktiskt också vad som är bäst ur ett lönsamhetsperspektiv. Det är en god affär att tänka hållbart.

 

Bra ledarskap för hållbar utveckling är ett bidrag till fred

 

Vad behöver vi göra för att lyckas?

 

– Vi får inte falla in i modfällhet. Jag tänker på något som Alva Myrdal, som var första ordförande i fredsforskningsinstitutet Sipri, där jag nu är ordförande, svarade när en ung man betvivlade att nedrustning var möjligt: ”Unge man, det är ovärdigt att ge upp!”

 

Nu får vi ta den här utmaningen till oss, menar Jan Eliasson.

 

– Och vi ska veta att det arbete vi gör för en hållbar utveckling är ett bidrag till fred. Klimatet, och migrationen, är faktorer som driver fram konflikter. Som den formel som jag skrev tillsammans med Kofi Annan 2005: ”There is no peace without development, and there is no development without peace, and none of the above without the respect for human rights.”

 

Vad kan vi lära oss av pandemin?

 

– Den drabbar alla samhällen. En första reaktion kan vara att tänka på sitt eget folk, men det är viktigt att värna om att samarbeta, som i vaccinationsfrågan. Om vi kan se på klimatfrågan på samma sätt, och med de resurserna, får vi en enormt fin dagordning.

 

Att som ledare ta målen på allvar är att visa på sammanhållning

 

Hur bör vi ta oss an de globala målen?

 

– De är verktygslådan för att reparera världen. Eller som min vän Johan Rockström kallar den – a survival kit for humanity. Det behövs en kraftsamling från politiker, samhälle och näringsliv. Att ta målen på allvar är ett fint sätt att visa på sammanhållning. Utgå från att du inte klarar det ensam, men att det finns andra att samlas med kring problemen.

 

Vad ser du för hopp?

 

– Att mobilisera krafter som inte kommit fram. Som kvinnor, de har aldrig fått sin fullvärdiga ställning – det är nu det kan hända. Det handlar också om unga människor. Det finns en attityd att vi ska arbeta för unga, men vi ska arbeta med unga. Vi kan lära mycket av deras drömmar.

 

Innovativa lösningar kan bli ett konkurrensmedel

 

Vad kan näringslivet göra?

 

– Titta på de 17 målen och hitta innovativa lösningar, och även söka sig ner i de 169 delmålen, för att se vad man kan bidra med inom sin sektor. Det kan bli ett exempel för andra, och faktiskt ett konkurrensmedel. Och se det inte som en tillfällig uppoffring, utan som en jättelik långsiktig vinst för jorden. Världens viktigaste ord är ”tillsammans”. Samarbete ger en helt annan dynamik.

 

Bättre affärer för klimatet – så kan vi alla bidra

 

Skanskas inspirationsdag 2020 var på tema ”Bättre affärer för klimatet”, med programpunkter inom lösningar och affärsmodeller för ett hållbart och klimatneutralt samhälle. En av talarna var Jan Eliasson. Här ovan återges en del av vad som sades, modererat av Anna Bellman.

 

Det här är Jan Eliasson

 

Diplomat, tidigare biträdande generalsekreterare för FN, utrikesminister och statssekreterare. Ordförande i fredsforskningsinstitutet Sipri.


Lärdom och insikt: ”Att man ska sätta sina mål väldigt ambitiöst, även om man inte kan vara helt säker på att man kan uppfylla dem. Ambitionen ger en drivkraft. Om man sedan upplever att man inte kan nå ända fram, söker man andra som kan påverka och hjälpa till. Det utmanar lagtänkandet och blir en metod att använda för att nå målet.”